Om du någon gång varit med om att lämna in en ansökan för patent, varumärke eller designskydd har du alldeles säkert också stött på begreppet ”prioritet”.
Prioritetsrätten är ett centralt begrepp då den tillåter att sökande lämnar in en ytterligare ansökan som begär prioritet från en tidigare inlämnad ansökan (”första ansökan”) inom en viss tid, men behåller det ”effektiva” datum då den första ansökan lämnades in.
Låter det krångligt? Det både är det och egentligen ganska enkelt. Jag förklarar med ett mer praktiskt exempel ur patenträtten – men prioritetsrätten gäller även varumärke och design med olika begränsningar i tid. T ex är det endast 6 månader för varumärken.
Om vi utarbetat och lämnat in en första ansökan till den svenska myndigheten Patent och Registreringsverket (PRV), den 1 januari 2020 så säger patentlagen att vi har 12 månader på oss från denna dag att lämna in en, eller flera om vi vill, ansökningar som begär prioritet från denna första ansökan. Den 1 januari 2020 blir vårt prioritetsdatum.
Den första ansökan måste verkligen vara detta för att prioritet ska kunna begäras. Uppfinningen som man söker patent på får inte ha förekommit i andra patentansökningar före denna första ansökan. Eller det får den, men då måste dessa andra ansökningar ha dragits tillbaka hos myndigheten utan att lämna några spår, och utan att man begärt prioritet från dem. Skulle man missa det så faller prioritetsrätten.
Det ställs också vissa krav på den eller de ansökningar som man lämnar in och som man begär prioritet ifrån den första ansökan. För det första – om den ansökan man lämnar senare är identisik med den första ansökan så är man hemma. Prioritetsrätten är säkrad.
Men det kan vara så att man under de 12 månaderna kommit på andra sätt att utöva uppfinningen, dvs. nya utföringsformer. Dessa får man lov att lägga till i sin senare ansökan men deras ”effektiva datum” blir den dagen man lämnar in den senare ansökan. Då gäller det att hålla reda på vilka utföringsformer man hade med i den första respektive den senare ansökan. Se exemplet i bild 1, ”ovalen” läggs till i den senare ansökan, men har kanske redan visats av dig själv eller publicerats av någon annan under ”prioritetsåret”. Då kommer denna utföringsform att sakna nyhet eftersom dess effektiva datum är inlämningsdagen för den senare ansökan, medan ”romben” och ”triangeln” har samma effektiva datum som den första ansökan.
Varför är det då så viktigt med prioritetsdatum och ”effektiva datum” för patentansökningar? Jo, det effektiva datumet bestämmer helt enkelt vilka dokument som får lov att användas av t ex en granskare som bedömer nyhet och uppfinningshöjd för patentansökan. Anledning är att det tar 18 månader från det att en ansökan lämnats in till dess att den är publicerad. Om en ansökan lämnats in före ditt effektiva datum, men publicerats först efteråt så finns det stora begränsningar för hur det ”mellanliggande dokumentet” får lov att användas av en granskare.
Det finns också andra krav på den senare ansökan som mycket viktiga att få rätt på – det måste nämligen också vara samma sökande och samma uppfinnare – om man inte genom avtal har överlåtit rätten till uppfinningen och till prioritetsrätten till en annan sökande. Att ändra sökande på t ex en internationell ansökan rekommenderar jag därför att man gör efter det att man lämnat in den internationella ansökan. Det kommer att krävas avtal, men prioritetsrätten är svårare att ifrågasätta (och det händer att den blir det av t ex invändare eller myndigheter).
Prioriteten är alltså viktig att hålla koll på – så lär dig att hålla koll på den först av allt!